Dutch Baroque Era Painter , Amsterdam 1640/42-1719 Painter and draughtsman, son of (1) Jan Baptist Weenix. Jan probably received his first instruction as a painter from his father, and it is possible that he helped finish certain of his father's works. He probably remained in Utrecht after his father's death. By 1664 he had become a member of the Guild of St Luke in Utrecht without, however, having submitted the required entrance painting, which he provided by 1668. There are several documented references to Jan in the late 1660s. He inherited a legacy along with his uncle, the painter Barent Micker, and other family members in 1667, at which time Gillis, his younger brother, apparently still required a guardian. He received another legacy in 1668, the year of his marriage, and in 1669 served as a witness for the inventory of the painter Jacob de Hennin (1629-c. 1688) in The Hague.   Related Paintings of Jan Weenix :. | An Italian Seaport | A monkey and a dog beside dead game and fruit, with the estate of Rijxdorp near Wassenaar in the background | Agneta Block and her family at their summer home Vijverhof with her cultivated pineapple | A Deerhound with Dead Game and Implements of the Chase | After the Hunt |
Related Artists:
ulrika eleonora
Ulrika Eleonora d.y., född 23 januari 1688, död 24 november 1741, var regerande drottning av Sverige 1719-1720, dotter till Karl XI och Ulrika Eleonora av Danmark, syster till Karl XII samt kusin till August den starke, Fredrik IV av Danmark och Fredrik IV av Holstein-Gottorp. Hon gifte sig 24 mars 1715 med Fredrik av Hessen, den blivande Fredrik I, men förblev barnlös. Ulrika Eleonora föddes den 23 januari 1688 på Stockholms slott som dotter till kung Karl XI och Ulrika Eleonora d.ä. Under barndomen förbisågs hon av alla för sin äldre, livligare och mera begåvade syster Hedvig Sofia. Så snart hon blivit giftasvuxen fick hon många friare, bland andra blivande Georg II av Storbritannien och arvprins Fredrik av Hessen-Kassel. Redan 1710 begärde denne hennes hand, men deras trolovning tillkännagavs inte förrän den 23 januari 1714. Bilägret firades den 24 mars 1715. Under Karl XII:s vistelse utomlands var hon, efter Hedvig Sofias död (1708), den enda myndiga medlemmen av kungahuset inom riket om man borträknar hennes åldriga farmor (Hedvig Eleonora). I slutet av 1712 eller början av 1713 hade Karl XII tankar om att göra sin syster Ulrika Eleonora till regent, men fullföljde inte denna plan. Det kungliga rådet däremot övertalade henne att bevista dess sammanträden för att i henne erhålla ett stöd. Första gången hon infann sig i rådet, 2 november 1713, beslöts också om sammankallande av en riksdag. Det s.k. rörelsepartiet vid denna riksdag ville att prinsessan i kungens frånvaro skulle göras till riksföreståndarinna "såsom närmaste arvinge till kronan och regementet". Detta förslag motarbetades av Arvid Horn och rådet, som fruktade att svårigheterna för en ändring av regeringssättet därigenom skulle ökas. Prinsessan visade emellertid ständerna stort intresse för landets angelägenheter. I sina brev till kungen uppmanade hon honom att återvända hem och varnade honom för möjliga följder av hans frånvaro. Med hans samtycke undertecknade hon under den följande tiden alla rådets skrivelser, utom dem som var ställda till honom, för i sin egenskap av vice regent var hon ett med kungen enligt dennes uppfattning. Mera sällan deltog hon i rådets förhandlingar.
Jan Boeckhorst
Born in Westphalia, in either Menster or Rees, Boeckhorst moved to Antwerp around 1626. He had a close relationship with Rubens's studio, finishing paintings designed by that master as well as assisting with large series such as the joyous entry of Cardinal-Infante Ferdinand in 1635 and the Torre de la Parada. He also collaborated as a figure painter in landscapes and still lifes by Jan Wildens and Frans Snyders, and sometimes painted lively group portraits.[1] He traveled to Italy in the years 1635-1639 and joined the Bentvueghels with the nickname Lange Jan (Tall John). Cornelis de Bie, in his Gulden Cabinet der Edel Vry Schilderconst (The Golden Cabinet of the Honourable Free Art of Painting; 1662), remarks that Boeckhorst was a student of Jordaens. Works in that master's style include large genre paintings of the 1640s such as Peasants going to Market (Antwerp, Rubenshuis), which also acts as an allegory of the four elements. In the 1650s and 1660s Boeckhorst painted altarpieces for churches throughout Flanders and designed cartoons for tapestries.
James hardy jnr.
1801-1879